Syftet med uppsatsen är att urskilja de centrala kunskapsstrukturella och formella förutsättningarna för gymnasielärarens demokratiundervisning, och därigenom problematisera skolans generella demokratiuppdrag. De frågor vi ställer är: Hur beskrivs demokratisynen i styrdokumenten för de Frivilliga skolformerna; Hur ser demokratisynen ut i samhällskunskapsämnet på lärarhögskolorna; Hur framställs demokratisynen i läroböckerna för gymnasieskolan i ämnet samhällskunskap? Som teoretisk utgångspunkt för studien används demokratiteorierna republikanism, liberalism och strukturalism. Den metod som används är en idéanalys då demokratiteorierna appliceras på materialet som är styrdokument (Lpf 94), lärarutbildningarnas kursplaner i samhällskunskap samt läromedel i samhällskunskapsämnet för de Frivilliga skolformerna. Resultatet visar att lärarens förutsättningar för skolans demokratiuppdrag genomsyras av liberala tankar.

Vi menar att undersöka om vid meddelande att VD avgår enligt vår definition frivilligt, se påverkan på aktiekursen i det berörda företaget både på lång och kort sikt. Om utfallet blir att underavkastning sker i en väsentlig del av händelserna, skulle det ge stöd åt att frivilliga VD-avhopp i de flesta fall vittnar om fallande lönsamhet. Vi genomför en eventstudie där vi analyserar ett visst antal frivilliga VD-avhopp inom två stycken händelsefönster. Där efter ser vi om vi hittar någon avvikande avkastning på grund av dessa frivilliga VD-avhopp..

Neuromuskulär elektrisk stimulering (NMES) används vid träning i syfte att förbättra muskulaturens egenskaper. Inom rehabilitering används NMES till att förbättra läkeprocessen av muskelskador. Vid elektrisk stimulans sker det en annorlunda aktivering av de motoriska enheterna jämfört med frivilliga kontraktioner. Vid frivilliga kontraktioner sker det en stimulering av de motoriska enheterna med långsamma muskelfibrer först. Därefter aktiveras snabba muskelfibrer.

Det finns ett stort behov av att skydda artrikedomen i de svenska skogarna. Skydd av värdefulla skogsområden innebär att betydande arealer måste undantas från skogsproduktion. Förutom formellt skydd har Sveriges riksdag genom miljökvalitetsmålet ?Levande skogar? beslutat att skogsbolag och enskilda markägare frivilligt ska avsätta 500 000 hektar produktiv skogsmark. Varaktigheten hos de frivilliga avsättningarna bedöms vara långsiktig men omprioriteringar kan påverka tidshorisonten och frågan är förhållandevis outredd.

Syftet är att ta reda på hur de utvalda företagen utformar presentationen av den frivilliga informationen i sina årsredovisningar för att kommunicera med användarna. Vi har bedrivit en kvalitativ dokumentstudie av fem årsredovisningar. Genom att beskriva vilken frivillig information företagen valt att lyfta fram och hur den har presenterats har vi sökt svar på frågan i vår problemformulering. Resultatet av undersökningen visar att de årsredovisningar vi har undersökt och beskrivit har alla innehållit en hel del frivillig information både om företagets verksamhet och dess omvärld. Kreativ utformning har använts i relativt stor utsträckning för att presentera den frivilliga informationen på ett tilltalande sätt.

Uppsatsen fokuserar sig dels på fyra svenska frivilliga (s.k. machalniks) som deltog under Israels självständighetskrig 1948-49, dels på hur Machal (organisationen som samordnade dessa frivilligas insatser) ser på organisationens och dess medlemmars insatser under kriget.Uppsatsens teori och arbetsmetod utgår dels från muntlig historia, dels från historiemedvetande och historiebruk..

Antalet frivilliga ökar alltmer och därmed ställs det alltfler krav på frivilligledare/ledare inom ideella organisationer. Min förförståelse är att ledare inom ideella organisationer ska värna om de frivilliga, motivera, ?hålla lågan uppe? och stödja ?eldsjälarna?. Då det inte finns mycket skrivet om hur frivilligledare/ledare inom Röda Korset går tillväga för att leda frivilliga, är syftet med studien att belysa hur ledare inom en ideell organisation, Röda Korset, ?leder? de frivilliga som ingår i organisationen och hur ledarna ser på sitt ledarskap.

Sveriges välfärd byggdes en gång av frivilliga organisationer som startade institutioner och verksamheter för att hjälpa de socialt utsatta i samhället. Missbruksvård, skolor, äldreboenden och sjukvård är några av de institutioner som fortfarande lever kvar idag i statlig drift. Det är även ofta inom dessa områden som neddragningarna i den offentliga sektorn återigen kompenseras med hjälp av frivilliga insatser. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det frivilliga sociala arbetet framställs i media åren 1994-2003. Huvudfrågeställningen är; På vilket sätt framställs det frivilliga sociala arbetet i media?Ett genomgående tema i analysen visar hur samtliga artiklar, oavsett om det är frivilligorganisationerna eller andra som är författare, använder sig av både retoriska och genrebetonade knep för att framställa utsagor som sanningar.

Antalet frivilliga ökar alltmer och därmed ställs det alltfler krav på frivilligledare/ledare inom ideella organisationer. Min förförståelse är att ledare inom ideella organisationer ska värna om de frivilliga, motivera, ?hålla lågan uppe? och stödja ?eldsjälarna?. Då det inte finns mycket skrivet om hur frivilligledare/ledare inom Röda Korset går tillväga för att leda frivilliga, är syftet med studien att belysa hur ledare inom en ideell organisation, Röda Korset, ?leder? de frivilliga som ingår i organisationen och hur ledarna ser på sitt ledarskap.

Studiens syfte är att undersöka hur företag inom den svenska byggindustrin integrerar Global Compact samt huruvida detta fenomen kan förklaras med delar av nyinstitutionell teori. Tidigare studier har påvisat svårigheter kring integreringen av frivilliga regleringar, såsom Global Compact, då de i stor utsträckning är utformade på ett övergripande och flexibelt sätt. Inom byggindustrin återfinns denna problematik, samtidigt som branschen de senaste åren gett hållbarhet ett ökat fokus. För att undersöka studiens syfte har vi gjort en fallstudie som inkluderar de tre största byggföretagen i Sverige. Resultatet visar att integreringen av Global Compact inom den svenska byggindustrin sker främst via uppförandekoder samt genom uttalade visioner och hållbarhetsaktiviteter, främst inom miljöområdet.

Bakgrund och problem: I och med en äldre befolkning ökar trycket på det offentliga Sverigeatt skapa lösningar för att lösa framtida problem. Sedan 1990-talet har fler och fler kommunerbörja organisera frivilliga krafter för att öka kvalitén och utveckla om äldreomsorgen. Studierunder den tiden visade på att det fanns ett starkt stöd för att de frivilliga skulle ses som ettkomplement till kommunernas verksamheter samtidigt som vissa forskare sett en trend mot attde frivilliga skulle gå bort från rollen som komplement och med få en substituerande roll.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det skett en förändring av defrivilligas roll inom äldrevården sedan 1990-talet och hur denna förändring ser ut. Vidaresyftar uppsatsen till att förklara olika aktörers syn på de frivilligas roll inom den offentligaäldreomsorgen idag. Samt beskriva hur olika aktörers syn påverkar deras hantering av defrivilliga i relation till kommunens egen personal.Avgränsning: Uppsatsen avgränsas till att studera två utvalda kommuner ochfrivilligverksamheten kopplad till deras verksamheter inom äldreomsorgen.Metod: För att besvara uppsatsens frågeställningar och uppfylla dess syfte så har en fallstudiegenomförts med kvalitativa intervjuer som har legat till grund för det empiriska materialet.Resultat och slutsatser: Tillsammans med det empiriska materialet och uppsatsensanalysmodell har jag kunna komma fram till att det inte finns något stöd för att de undersöktakommunerna använder sig av de frivilliga som ett substitut till den ordinarie personalen.

För att tillgodose allmänhetens behov av vägar, kraft- och vattenledningar med mera, får mark tas i anspråk. Expropriationsändamål och ersättningsbestämmelser för att tvångsvis ta mark i anspråk, finns stadgat i Expropriationslagen (SFS 1972:719). Genom århundraden har kritik framförts mot höga kostnader för att få åtkomst till mark vilket motiverat sänkningar av ersättning för mark. År 2010 genomfördes ändringar i ersättningsbestämmelserna som syftade till att höja markersättningen. Förhandlingar ska alltid föras vid markåtkomst för att eftersträva frivilliga uppgörelser.

I uppsatsen undersöks vilka likheter och skillnader som finns mellan Sveriges, Danmarks, Finlands och Norges skolsystem avseende främmande språk och dess plats och funktion i skolsystemet. Undersökningen handlar om likheter och skillnader inom fyra områden: hur skolsystemen ser ut, vilka språk som läses i skolorna, på vilken skolnivå som språkstudierna påbörjas samt vilka yttre styrmedel som används för att främja språkstudier. Undersökningen är av kvalitativ art och baseras på texter som finns tillgängliga på Internet. Skolsystemen i de fyra länderna är likartade, både i fråga om antal år samt indelningen i skolformer. Engelskan intar en särställning i alla länderna och är obligatoriskt i alla undersökta länder.

I samband med klimatdebatten har flygbranschen blivit starkt kritiserad för utsläppen av koldioxid. Vissa flygbolag har infört frivilliga koldioxidkompensationssystem för sina flygresenärer, i syfte att hantera dessa utsläpp. Vårt syfte är att analysera flygresenärers attityder till frivilliga koldioxidkompensationssystem för att diskutera möjligheten till samverkan inom miljöområdet mellan flygbolag och flygresenärer. Uppsatsen baseras på en enkätundersäkning bland 300 flygresenärer och på tre intervjuer med chefer inom SAS Danmark. Analysen görs utifrån teorier om CSR och co-creation mellan företag och kunder.

Syfte med examensarbetet är att få kunskap om och förståelse för barns upplevelser ochkontakt med sina frihetsberövade föräldrar, samt hur samverkan sker mellan kriminalvårdenoch frivilliga organisationer för att främja kontakten. Våra frågeställningar är hur barnupplever att ha frihetsberövade föräldrar, hur barns kontakt sker med frihetsberövade föräldrarsamt hur samverkan sker mellan frivilliga organisationer och kriminalvården för att främjakontakten mellan barn och deras frihetsberövade föräldrar. Vår metod i studien är kvalitativdå vi gjort en litteraturgenomgång och kompletterat med en mindre intervjustudie via telefonsamt tagit del av information från kriminalvården via e-post. Vår teoretiska utgångspunkt föratt analysera studiens resultat är samverkansteori. Vårt resultat pekar på att det finnssamverkan mellan frivilliga organisationer och kriminalvården i syfte att främja barns kontaktmed frihetsberövade föräldrar i liten skala.